Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse på webben. Genom att besöka vår webbplats accepterar du vårt användande av kakor.

Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Frågor och svar om ID-skydd

Tjänsten erbjuds i samarbete med Affinion International AB. Här svarar de på några av de vanligaste frågorna.

Här finns vanliga frågor och svar om ID-skydd

  1. Om jag får fakturor riktade mot mig, ska jag betala dem först och sedan reklamera beloppen?
  2. Kan jag lägga en spärr på mitt personnummer i förebyggande syfte?
  3. Hur många kreditupplysningsföretag finns det i Sverige?
  4. Kan jag få ersättning av er om jag blir utsatt för en ID-kapning?
  5. Kan ni lägga en spärr för adressändring i mitt namn?
  6. Stämmer det att mitt personnummer går att hitta via internet?
  7. Hur upptäcker jag om min identitet har blivit missbrukad?
  8. Jag har fått ett mejl som ser misstänkt ut, vad ska jag göra?
  9. Vad är skillnaden mellan kortbedrägeri och ID-bedrägeri?

1. Om jag får fakturor riktade mot mig, ska jag betala dem först och sedan reklamera beloppen?

Nej, du ska aldrig betala för någonting som du själv inte har köpt eller beställt. Fakturan ska bestridas så fort som möjligt, det kan göras skriftligt eller muntligt till företaget som har ställt ut fakturan. Du får hjälp med detta när du har ID-skydd.

2. Kan jag lägga en spärr på mitt personnummer i förebyggande syfte?

Nej. 

3. Hur många kreditupplysningsföretag finns det i Sverige?

Sex stycken. Du får hjälp med att lägga en bedrägerispärr på ditt personnummer hos samtliga kreditupplysningsföretag om du har blivit utsatt för en ID-kapning.

4. Kan jag få ersättning av er om jag blir utsatt för en ID-kapning?

Nej. Däremot får du hjälp för att du inte ska bli ekonomiskt lidande eller behöva betala för någonting som du själv inte har köpt eller beställt.

5. Kan ni lägga en spärr för adressändring i mitt namn?

Nej. Däremot kan du själv gå in på Skatteverkets hemsida och spärra obehörig adressändring.

6. Stämmer det att mitt personnummer går att hitta via internet?

Ja. Ditt personnummer är en offentlig uppgift. Det betyder att det går att hitta via internet och att någon även kan ringa till Skatteverket för att få reda på ditt personnummer.

7. Hur upptäcker jag om min identitet har blivit missbrukad?

Vanligtvis genom att du får hem en kreditupplysning du inte känner till eller kanske till och med en faktura/krav på en vara eller tjänst du vet med dig att du själv inte har beställt. Om du misstänker att din identitet har blivit missbrukad rekommenderas du att ta kontakt med ID-jouren så de kan undersöka detta.

8. Jag har fått ett mejl som ser misstänkt ut, vad ska jag göra?

Radera det direkt utan att klicka på några länkar eller öppna några bifogade filer, det kan nämligen innehålla virus. Dessa mejl kallas phishing-mejl och det står ofta att det är skickat från en bank, Microsoft eller något annat stort företag. Mejlet innehåller vanligtvis stavfel eller konstiga meningsuppbyggnader vilket kan ge indikationer på att mejlet inte är från det företaget som det står att det är från. Kolla också från vilken e-postadress mejlet är skickat, ofta är det en adress som är lik den företaget själv använder sig av fast med små ändringar. Om du har fått ett phisingmejl och är osäker på vad du ska göra så ta kontakt med ID-jouren.

9. Vad är skillnaden mellan kortbedrägeri och ID-bedrägeri?

Med ID-bedrägeri menas att en obehörig person har använt sig av dina personuppgifter för att köpa/beställa varor/tjänster i ditt namn, till exempel öppnat bankkonto, ansökt om kreditkort, lån eller registrerat telefonabonnemang i ditt namn.

Om du upptäcker att pengar tagits ut från ditt bankkonto utan att du känner till det så är detta inget ID-bedrägeri utan kan vara ett kortbedrägeri. Ring i så fall bankens spärrtjänst på telefon 08-411 10 11 (från utlandet +46 8-411 10 11). Spärrtjänst har öppet dygnet runt.

Stäng Skriv ut