Mellan november 2018 och september 2019 tillkom knappt 7 500 jobb i Skånes privata och offentliga näringsliv, en ökning med 1,3 procent. Ökningen är lägre än den genomsnittliga jobbtillväxten under perioden 2014–2018, som låg på 2,0 procent. Framförallt är det i storstadsregionerna längs Öresundskusten och i Lundaområdet som tillväxten mattats av.

- Den ekonomiska inbromsning det talats om är nu tydlig även i Skåne. Jobben blir fortfarande fler i näringslivet, men det sker i en långsammare takt än tidigare, säger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne.

Arbetslösheten i Skåne var 9,3 procent i september 2019, precis som i september 2018. Det innebär en stagnation efter flera års sjunkande arbetslöshetsnivåer. Skånes arbetslöshet är markant högre än i riket i stort. Skillnaden mellan Skåne och riket var 0,5 procentenheter i september 2008, men i september 2019 var den hela 2,3 procentenheter. Den strukturella arbetslösheten har stigit och arbetslösheten är större i alla grupper i Skåne än i riket, Stockholm och Västra Götaland.

- Arbetslösheten har planat ut på en hög nivå. Detta är en utmaning, speciellt som att problemen med kompetensförsörjning i företagen fortsätter. Skånes näringslivsstruktur skiljer sig från exempelvis Stockholms och att matchningen fungerar på arbetsmarknaden är en framgångsfaktor för utvecklingen framöver, säger Rasmus Roos.

Djupare analys visar skillnader mellan olika delar av Skåne. Medan avmattningstendenserna är tydliga i Malmö, Lund och Helsingborg har antalet nya jobb i företagen i nordöstra Skåne ökat snabbare än tidigare. I delområdets privata och offentliga näringsliv har över 1 300 jobb tillkommit mellan november 2018 och september 2019, vilket motsvarar en ökning på 2,9 procent. Den genomsnittliga tillväxttakten var 1,5 procent under perioden 2014–2018.

Temat för höstupplagan av Skånsk konjunktur är pendlingsströmmar i Skåne. Rörligheten i regionen ökar – 249 000 personer – fyra av tio skåningar arbetar i en annan kommun än den de bor i. Detta är något som kan underlätta kompetensförsörjningen.

- Mest har pendlingen till Malmö ökat och Skånes informella centrum för arbete har förskjutits mot sydväst. Detta bidrar till den tudelade bilden av Malmö. Just nu domineras nyhetsflödet av oroligheter, men bakom finns staden som fortsatt är Skånes mesta jobbskapare, trots viss avmattning, säger Rasmus Roos.

Vidare visar rapporten Skånsk konjunktur att antalet påbörjade lägenhetsbyggen i Skåne var 33 procent färre under de första sex månaderna 2019 jämfört med samma period 2018. Antalet påbörjade lägenheter föll i sex av sju delområden, och det minskade bostadsbyggandet är en del av en nationell trend. Såväl under 2019 som 2020 väntas bostadsbyggandet att minska, senast antal påbörjade lägenheter sjönk två år i rad var under krisåren 2008 och 2009.

Vårens upplaga av Skånsk konjunktur lyfte fram en stagnation gällande prisutveckling och antalet sålda bostäder, men kurvorna har återigen vänt uppåt. Under perioden oktober 2018 till september 2019 såldes åtta procent fler bostadsrätter och sju procent fler villor i Skåne än under föregående tolvmånadersperiod. Dessutom steg kvadratmeterpriset på bostadsrätter med fem procent, och K/T-talet för villor med fyra procent under perioden. Ökningarna är dock under nivåerna från 2015–2017, då den årliga prisökningen var tvåsiffrig.

Här tar du del av rapporten i sin helhet

Om Skånsk konjunktur

Skånsk konjunktur är en oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne. Bakom rapporten står Sparbanken Skåne i samarbete med sina ägarstiftelser. Materialet är baserat på ett stort antal statistikkällor och kvalitativa intervjuer. Det belyser skånsk konjunktur i dimensionerna invånare, näringsliv och offentlig ekonomi – i såväl övergripande perspektiv som ner på delregion- och kommunnivå. Analysen produceras av Øresundsinstituttet och publiceras två gånger per år. 

Läs mer om Skånsk konjunktur