Bakom Skånsk konjunktur står Sparbanken Skåne i samarbete med Øresundsinstituttet. Rapporten ges ut sedan 2018 och belyser Skånes ekonomiska utveckling i dimensionerna invånare, näringsliv och offentlig ekonomi. Detta i såväl övergripande perspektiv som ner på delområdes- och kommunnivå.

Byggtakten ökar – Skånes kommuner planerar för 80 000 nya bostäder till 2030

Expansiva år väntar nu i Skåne. Befolkningen fortsätter att öka och fram till 2030 ska över 80 000 nya bostäder byggas i regionen. Till det kommer kommersiella fastigheter, serviceinrättningar och skolor.

Planerna innebär en tempohöjning i det skånska byggandet. Allra mest bostäder ska det byggas i Malmö, Helsingborg och Lund men det är i kommuner som Staffanstorp, Ystad, Kristianstad, Burlöv, Trelleborg och Eslöv som den högre byggtakten är mest markant. Det visar en enkätundersökning som gjorts till Skånsk konjunktur.

- De senaste tio åren har det byggts 59 000 nya bostäder i Skåne. Kommande tio år planeras det över 80 000, enligt kommunernas egna prognoser för byggande i privat och offentlig regi. Det är en hög aktivitetsnivå som kommer att märkas på många håll i samhället, inte minst i näringslivet, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.

- Den stora byggboomen kommer nu i lite mindre kommuner, där markpriserna fortsatt är lägre. Utvecklingen speglar senaste årens trend med stark tillväxt på bostadsmarknaden även utanför storstäderna. Det ska också ses i ljuset av Skånes utbyggda infrastruktur med goda möjligheter till pendling, säger Björn Ovander.

Bakgrunden till de offensiva byggplanerna är regionens ökande befolkning. Under de senaste tio åren har antalet skåningar ökat med 146 000 och fram till 2030 väntas befolkningen öka med ytterligare 110 000 till totalt nära 1,5 miljoner invånare. Nettoinflyttningen till Skåne från övriga landet är positiv, vilket idag inte är fallet i varken Stockholms eller Västra Götalands län.

- Det ökade bostadsbyggandet i kombination med en något avtagande befolkningsutveckling kan betyda mer balans på bostadsmarknaden på sikt. Idag upplever 28 av 33 kommuner i Skåne bostadsbrist, säger Björn Ovander.

Arbetslösheten nere på nivån pre-corona – men utanförskapet har ökat

Arbetslösheten i Skåne nådde under tidig höst en nivå som är lägre än innan coronapandemins utbrott. Det skedde i augusti, och i oktober nådde även Västra Götalands län en nivå från före pandemin medan arbetslösheten i Stockholms län fortfarande är högre än innan pandemin. Samtidigt är den skånska arbetslösheten (9,5 procent i september) på en hög nivå i ett nationellt perspektiv och långtidsarbetslösheten har ökat.

Idag har nära hälften av de arbetslösa skåningarna varit utan jobb i över ett år. Innan pandemin var andelen 43 procent. Det innebär att det i september var 31 200 långtidsarbetslösa i Skåne, en ökning med 3 800 personer jämfört med innan pandemin bröt ut. Därmed är andelen långtidsarbetslösa högre i Skåne än i övriga storstadslän och Sverige totalt.

- Rapporten visar att Skåne på många sätt klarade coronakrisen bättre än övriga storstadslän i landet. Men vi ser också att den strukturellt höga arbetslösheten kvarstår och dessvärre också att utmaningen med långtidsarbetslöshet växt under pandemin, säger Björn Ovander.

Återhämtningen i näringslivet i de skånska kommunerna visade fortsatt styrka under vår och sommar. Under första halvåret 2021 ökade antalet anställda i både små och stora företag i Skåne, jämfört med samma period ifjol, och det har även startats fler nya företag.

Kraftigt höjda energipriser märks i den skånska ekonomin

Inte bara bostadspriserna har stigit under det senaste året utan även energipriserna har rusat i höjden. Utvecklingen har börjat märkas på flera håll i den skånska ekonomin.

De högre priserna på el och drivmedel slår mot näringslivet och innebär betydande kostnadsökningar i energikrävande branscher som tillverkning, transport och logistik. Även i den privatekonomiska kalkylen har el- och drivmedelskostnader blivit allt större.

För elkonsumenterna har det rörliga elpriset i södra Sverige stigit med 160 procent under den senaste tolvmånadersperioden fram till september i år. I november var bensinpriset 33 procent högre än under samma tid ifjol. På bara ett år har månadskostnaden för el och bensin ökat med 2 900 kronor för en skånsk barnfamilj i villa med bil och åtta mils daglig pendling, enligt beräkningar som gjorts till Skånsk konjunktur.

- Senaste årets prisuppgång på el och drivmedel märks i mångas plånböcker. Tyvärr kan detta också vara poster som är svåra att påverka i hushållsekonomin, åtminstone i det korta perspektivet, säger Björn Ovander.

Här hittar du rapporten i sin helhet.