I stormens öga kan det upplevas relativt lugnt, trots att det blåser kraftigt på många håll. I Skåne kan vi se tillbaka på en stark ekonomisk återhämtning efter pandemiåret 2020. Totalt skapades 22 000 nya jobb i Skåne under 2021, varav 12 000 i Malmö och 6 000 i Lund. De två städerna stod tillsammans för 85 procent av jobbtillväxten i Skåne.

I april var arbetslösheten i Skåne 8,7 procent. Senast den skånska arbetslösheten var stabil på en nivå under 9 procent var 2009. Även Malmö har den lägsta arbetslösheten på många år, inte sedan 2010 har den varit lägre. Det är tydligt att de många nya jobben nu börjat synas i arbetslöshetsstatistiken, men det finns stora utmaningar med bland annat långtidsarbetslöshet.

- Varannan arbetslös i Skåne har varit utan jobb i över ett år. Jämfört med riket som helhet ligger den skånska arbetslösheten nära två procentenheter högre. Samtidigt skriker många branscher efter arbetskraft. Matchningsproblemen är vår stora utmaning på arbetsmarknaden, vilket stärks av en ännu större arbetskraftsbrist i Danmark som resulterat i jobbmässor riktade mot svensk arbetskraft, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.

Skånsk konjunktur ges ut sedan 2018 av Sparbanken Skåne i samarbete med Øresundsinstituttet. I vårens rapport undersöks hur den för Skåne så viktiga jordbruks- och livsmedelsindustrin påverkas av de snabbt förändrade förutsättningarna för ekonomin med ökande kostnader för el, drivmedel och insatsvaror i flera led.

- Stigande priser på foder, utsäde och gödsel har drivit upp lantbrukarnas produktionskostnader. Det innebär att livsmedelsbolagens inköpskostnader ökar och även de påverkas direkt av exempelvis energipriserna. Detta börjar visa sig i matbutikerna och senaste året har livsmedelspriserna ökat med sex procent. Samtidigt pekar mycket på att vi bara sett början av prisökningarna för livsmedel och andra varor. Rent krasst måste priserna höjas för att säkra livsmedelsförsörjningen, men vi behöver också vara uppmärksamma så att inte konsumenterna drabbas av omotiverat höga prisökningar, säger Björn Ovander.

Inflationen har ökat till den högsta nivån på flera decennier. För att pressa ner inflationen har Riksbanken höjt styrräntan, vilket även driver upp bolåneräntorna. I kombination med fortsatt höga energi- och bränslepriser samt matprisernas uppgång riskerar det att ge kraftigt ökade kostnader för hushållen.

Enligt konjunkturanalysens beräkningar har månadskostnaden för en helt vanlig tvåbarnsfamilj med villa och bil i Skåne, det vill säga nederst i elområde 4, ökat med 3 000 kronor jämfört med ett år tillbaka. Skulle livsmedelspriserna öka med ytterligare tio procent och den rörliga bolåneräntan stiga med en procentenhet innebär det tillsammans med redan höjda priser på el och bensin att samma barnfamilj får se sina månatliga kostnader öka med sammanlagt 6 000 kronor jämfört med nivån för ett år sedan.

- Det är inget orimligt scenario, tvärtom. Redan idag är en del av kostnadsökningarna realiserade och det kommer sannolikt mer. Hur de högre kostnaderna slår varierar med många faktorer. Tyvärr brukar de som redan har en ansträngd ekonomi också bli de som drabbas hårdast i en brytpunkt som denna. En tusenlapp i månaden kan vara den lilla marginal som finns och för många kan det framöver handla om flera tusenlappar i ökade kostnader, säger Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne.

- I dagsläget är det klokt att utifrån en budget gå igenom sina val för att kunna prioritera rätt saker. I praktiken handlar det om att försöka öka de ekonomiska marginalerna och vara försiktig med att binda upp sig för nya fasta kostnader, säger Anders Hansson.

Än så länge är företagen relativt optimistiska inför framtiden, men det återstår att se hur hushållens minskade ekonomiska utrymme slår mot konsumtion och näringsliv. Osäkerhet råder också kring hur inflationen påverkar lönerna framöver. För näringslivet har kriget i Ukraina förstärkt kvardröjande problem från pandemin med flaskhalsar i leveranskedjor och brist på insatsvaror som emballage, råvaror och komponenter vilket drivit upp kostnaderna för tillverkande företag.

Här tar du del av rapporten Skånsk konjunktur i sin helhet

Om Skånsk konjunktur
Skånsk konjunktur är en oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne som ges ut av Sparbanken Skåne sedan 2018. Materialet är baserat på ett stort antal statistikkällor och kvalitativa intervjuer. Det belyser skånsk konjunktur i dimensionerna invånare, näringsliv och offentlig ekonomi – i såväl övergripande perspektiv som ner på delregion- och kommunnivå. Analysen produceras av Øresundsinstituttet och publiceras två gånger per år.

Läs mer