De skånska kommunernas huvudsakliga intäkter per invånare väntas öka med 4,2 procent i år. Inte sedan 2016 har de kommunala intäkterna ökat i samma takt. Det framgår av statistik från SCB och Sveriges kommuner och regioner (SKR) som sammanställts till den kommande rapporten Skånsk konjunktur. Analysen fokuserar på de primära kommunala intäkterna i form av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, som tillsammans utgör 80 procent av kommunintäkterna.

Förklaringen till den starka intäktsutvecklingen under 2020 är ökade statsbidrag till följd av coronakrisen. I våras spåddes skatteintäkterna dyka rejält som en följd av coronapandemin, vilket fick regeringen att besluta om historiskt stora statsbidrag till den offentliga sektorn. Under sensommaren och hösten har skatteunderlagsprognoserna reviderats upp, och i oktober uppskattades att de skånska kommunala skatteintäkterna per invånare skulle förbli i princip oförändrade. Eftersom statsbidragen baserades på prognoser från i våras har bidragen inte bara vägt upp för kommunernas ökade kostnader och förlorade intäkter, utan även gett ett överskott i kommunkassan.

- Coronakrisen har inte slagit igenom fullt ut ekonomiskt i de skånska kommunerna, utan det inträffar sannolikt kommande år. När dessutom den demografiska utvecklingen i Skåne vägs in så är det tydligt att den offentliga ekonomin står inför betydande utmaningar, säger Rasmus Roos, bankchef och vice VD på Sparbanken Skåne.

När rapporten Skånsk konjunktur presenterades för ett år sedan syntes en avmattning av konjunkturen i Skåne, med avtagande jobbtillväxt i näringslivet, en utveckling som förstärkts av pandemin.

- Kommunerna är viktiga aktörer i vår region och därför är det intressant att också titta på vilken fas i konjunkturcykeln de befinner sig i. I förlängningen påverkar det invånarnas ekonomi genom skattenivåer, nedskärningar och givetvis också satsningar, säger Rasmus Roos.

Trots att många kommuner kommer ha ett överskott i år väntar tuffare tider redan från 2021. Då förväntas tillväxten i form av kommunala skatter och generella statsbidrag landa på 0,6 procent per invånare för de skånska kommunerna. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 3,3 procent mellan 2014-2019. Den blygsamma intäktsökningen under 2021 ska dock ses i ljuset av en stark tillväxt 2020. Men samtidigt stiger kommunernas kostnader i spåren av lågkonjunktur och coronapandemi. För kommunerna i hela landet uppskattar SKR att nettokostnaderna kommer att öka med nära 5 procent det kommande året, till skillnad från en ökning på 1,6 procent under 2020.

Flera av kommunernas kostsamma utmaningar de kommande åren är inte direkt kopplade till coronapandemin. Den demografiska utvecklingen där barn, unga och äldre blir allt fler i relation till den arbetsföra befolkningen syns på många håll i landet och även i Skåne. Det innebär i praktiken att allt färre ska försörja allt fler, vilket ställer stora krav på kommunerna som ansvarar för pedagogisk verksamhet och äldreomsorg. Det skapar även ett framtida investeringsbehov i form av exempelvis nya skolor och äldreboenden. Dessutom har kommunernas andel av den offentliga sektorns låneskuld ökat under 2010-talet, vilket innebär att många kommuner redan är högt belånade inför de kommande investeringarna.

- För att klara den demografiska utvecklingen är det helt avgörande att få fler personer i arbete framöver. Det här kan vara den enskilt största utmaningen för det skånska samhället. Vi har en stor arbetsför befolkning, och den måste också användas, säger Rasmus Roos.

Sparbanken Skåne har sedan 2018 gett ut rapporten Skånsk konjunktur tillsammans med Øresundsinstituttet. Offentlig ekonomi är det tredje fokusområdet i rapportserien och bidrar tillsammans med tidigare analyser av näringsliv och arbetsmarknad till en god bild av den regionala utvecklingen.