Lönsamhetsindex för Skåne tillsammans med Halland har i 2021 års upplaga av Lantbruksbarometern backat från plus 22 förra året till plus 20 (rikssnittet ligger på minus 2).

Tillsammans med den region som omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län är Skåne/Halland ändå den enda regionen i landet med ett positivt index.

Prognosen inför 2022 är att lönsamheten ligger kvar på samma höga nivå. I Skåne och Halland upplever hela 95 procent av lantbrukarna, flest i landet, att lönsamheten täcker löpande utgifter. 17 procent uppger att de dessutom kan ta ut en lön och spara pengar till investeringar. Andelen som uppger att lönsamheten är så dålig att de går med förlust ligger på endast 2 procent i år.

I undersökningen 2020 uppgav 15 procent av lantbrukarna i Skåne och Halland att de planerade att investera i byggnader (exklusive djurstallar) och utfallet blev strax under 11 procent. 18 procent planerade för maskininvesteringar, men det faktiska utfallet blev 36 procent. Inför kommande år har intresset minskat för att investera i åker- och skogsmark, endast 2 procent planerar för det enligt rapporten.

- Lantbrukarna i Skåne har stått stabilt i en orolig tid. Efterfrågan är stark på närproducerade livsmedel och avräkningspriserna har varit höga. Samtidigt ser vi indikationer på att investeringsviljan dämpats något vilket sannolikt bottnar i den osäkerhet som ändå finns i omvärlden, säger Johan Fjelkner, bankchef på Sparbanken Skåne.

Bland de som vill satsa på nya affärsmöjligheter är energiproduktion för eget bruk och entreprenadverksamhet vanligast. Av de som uppgett energiproduktion svarar 89 procent att de ska satsa på solenergi.

Samtidigt har det skett en omsvängning i synen på mjölkproduktion. I fjolårets undersökning uppgav nästan sex av tio mjölkproducenter i regionen att de skulle öka mjölkproduktionen under de kommande tre åren och ingen uppgav att de skulle minska den. I år svarar endast 10 procent att de planerar för en ökning och 42 procent att de ska minska den.

- Den nationella livsmedelsstrategin med mål om ökad livsmedelsproduktion kräver investeringar i lantbruket. Detta är inte något som återspeglas i årets Lantbruksbarometer. Det finns en stor utmaning i att få marknaden att gå i takt med politiken. Här krävs tydliga spelregler för att livsmedelskedjan ska kunna utvecklas, säger Jörgen Bengtsson, kontorschef på Ludvig & Co.

Till Lantbruksbarometern 2021

Insikter och analyser utifrån Lantbruksbarometern 2021

  • Den svenska kronan har stärkts i förhållande till euron vilket påverkar EU-stöden negativt och därmed riskerar intäkterna för lantbrukarna att bli lägre under 2021.
  • Under en tid av global osäkerhet och svängningar på marknaden har det svenska lantbruket klarat sig väl och samtliga fyra stora produktionsgrenar har en positiv framtidstro.
  • Lantbrukarnas upplevda lönsamhet håller sig relativt stabil i orostider.
  • Nästan hälften av lantbrukarna upplever en ganska eller mycket god lönsamhet i sitt företag och lika många tror på en ganska eller mycket god lönsamhet om ett år.
  • EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP), klimatförändringar, konsumentbeteende och det svenska regelverket är de faktorer som lantbrukarna uppger kommer påverka deras framtida produktion mest.