Lönsamhetsindex för Skåne tillsammans med Halland har i 2022 års upplaga av Lantbruksbarometern backat från plus 20 förra året till minus 28 (rikssnittet ligger på minus 38). Även om färre upplever att deras lönsamhet täcker löpande utgifter i år jämfört med i fjol, 74 respektive 95 procent, är detta ändå högst andel i landet tillsammans med den region som omfattar Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län.

16 procent av lantbrukarna i Skåne och Halland uppger att de kan ta ut en lön och spara pengar till investeringar. Andelen som uppger att lönsamheten är så dålig att de går med förlust har ökat sedan i fjol, från 2 till 8 procent i år.

- Trots historiskt höga avräkningspriser är det de stigande kostnaderna som dominerar lantbruksekonomin idag. Näringen pressas av höga priser på foder och gödning och sedan har vi energipriserna, som stigit till rekordnivåer vilket slår hårt mot lantbruksföretagen inte minst här i Skåne, säger Helen Göransson, företagschef och lantbruksspecialist på Sparbanken Skåne.

Enligt Lantbruksbarometern är de vanligaste åtgärderna för att förbättra lönsamheten att effektivisera produktionen samt att öka produktionen. Terminssäkring som en förbättringsåtgärd har fördubblats sedan i fjol, från 17 till 35 procent, och det är i regionen Skåne-Halland som flest i landet uppger detta.

- Konflikten i Ukraina har förstärkt de tendenser till inflation och prisökningar som syntes tidigare. Nu ser vi också en väsentlig påverkan på spannmålsmarknaden och självklart bidrar den geopolitiska oron till en allmän osäkerhet kring utvecklingen, vilket i sin tur påverkar investeringsviljan hos företagen, säger Johan Herrlin, regional affärschef på Ludvig & Co.

I undersökningen 2021 uppgav 12 procent av regionens lantbrukare att de planerade att investera i andra byggnader än djurstallar och utfallet blev precis 12 procent. Även genomförda investeringar i djurstallar har legat i nivå med prognosen. Däremot landade maskininvesteringar väsentligt högre, 19 procent svarade att de planerade för detta men det faktiska utfallet blev 41 procent. Inför det kommande året ligger investeringsviljan något lägre men är i Sydsverige ändå bland de högsta i landet.

Bland de som vill satsa på nya affärsmöjligheter är energiproduktion för eget bruk vanligast. Av de som uppgett energiproduktion svarar 97 procent att det handlar om satsning på solenergi.

Insikter och analyser utifrån Lantbruksbarometern 2022

  • Trots historiskt höga avräkningspriser hos de fyra största produktionsgrenarna tar de extra höga kostnaderna överhand och försämrar lantbrukarnas tro på en bättre lönsamhet framåt.
  • Priset på insatsvaror som foder och växtnäring har stigit kraftigt och särskilt grisbranschen är drabbad eftersom det finns ett överutbud på fläskkött i EU.
  • Växtodlarna upplever en försämrad lönsamhet men de som köpt in växtnäring tidigt under 2021 har en mindre odlingsrisk inför 2022.
  • En återgång till samma konsumtionsmönster som innan pandemin riskerar att minska efterfrågan på svenska livsmedel.
  • Den svenska kronan stärktes under 2021 vilket påverkade EU-stöden negativt för lantbrukarna.
  • Ostabilt geopolitiskt läge och ett ökat inflationstryck skapar osäkerhet i marknaden för jordbruksprodukter och medför även ökade kostnader för branschen.
  • För att öka investeringsviljan framåt behövs långsiktighet i politiken och klarare spelregler för branschen.
  • OBS! Lantbruksbarometern skrevs innan Rysslands invasion av Ukraina. Hur detta kommer att påverka är ytterst osäkert men med tanke på Rysslands och Ukrainas stora del av den globala handeln med spannmål och oljeväxter samt de avtryck som invasionen ger på energi- och gödselmarknaderna kommer detta få stor inverkan på livsmedels- och lantbrukssektorn.

    Till Lantbruksbarometern 2022