Låt inte skogsbruksplanen bli en hyllvärmare. Se till att du använder och tar tillvara på den resurs planen är.

Det finns många som erbjuder tjänsten, som till exempel skogsägarföreningar, köpsågverk och fristående konsulter. När du väljer utförare ska du fundera över vilka intressen leverantören representerar och på vilket sätt det kan påverka åtgärdsförslagen i planen. Det är dina mål med skogen som ska styra innehållet – ingenting annat.

De flesta aktörer erbjuder gröna skogsbruksplaner, som fungerar som underlag för miljöcertifiering. Många kan leverera planer såväl digitalt, som i pappersformat.

Livslängden på en skogsbruksplan är tio år. Men hur länge den verkligen är en trygg vägvisare beror på en rad faktorer. Alla skogsbruksplaner bygger på uppskattningar. De ger aldrig en absolut sann bild av verkligheten. Det är rimligt att anta att felmarginalen ligger runt tio procent. Det betyder att ju mer virkesrika bestånd du har, desto större volymer kan vara över- eller underskattade. Och med tiden kommer skillnaderna mellan verkligheten och planen att växa. Ska du sälja eller av andra skäl är beroende av ”rätta värden” – ta fram en ny skogsbruksplan och gör gärna separata uppskattningar av de virkesrika bestånden.

För att planen ska vara hållbar över tid, måste den uppdateras. Notera åtgärderna du vidtar och alla eventuella avsteg du gör från planen. Gör det till en vana att korrigera dina dokument eller din digitala skogsbruksplan med jämna mellanrum. Risken är annars att du sitter med ett dokument som har väldigt lite med förhållandena i din skog att göra.