Lönsamheten i det svenska lantbruket ligger på en god nivå historiskt sett, trots att nästan hälften av lantbrukarna upplever att lönsamheten är dålig. Mest nöjda är kött- och mjölkproducenterna, medan växtodlarna är pessimistiska. Samtidigt är skillnaderna tydliga mellan olika delar av landet och även mellan större och mindre lantbruksföretag.

I det stora hela väntar sig lantbrukarna att lönsamheten faller tillbaka under det närmaste året. Tonläget svänger åt det negativa bland mjölkproducenterna, medan köttproducenterna bedömer att lönsamheten kommer fortsätta på en god nivå.

I Skåne och Halland ser det lite annorlunda ut. Området utgör landets sydligaste region i Lantbruksbarometern och här förväntar sig lantbrukarna ökad lönsamhet under det kommande året. Lantbrukarna upplever att lönsamheten har försämrats sedan våren 2025, från lönsamhetsindex 20 till dagens 3, men att det ska komma en återhämtning. Prognosen för 2027 ligger på index 11.

- Det är stora skillnader mellan hur lantbrukare i olika delar av landet upplever lönsamheten. I ett så avlångt land som Sverige är detta inte alls konstigt. Förutsättningarna varierar för att driva lantbruk och här ligger Skåne väl till, precis som Halland, Småland och Blekinge, säger Helen Göransson, bankchef på Sparbanken Skåne.

- Det är glädjande att lantbruket i Skåne står starkt, men också bekymmersamt att inte alla områden i landet har tillräcklig lönsamhet för att kunna fortsätta investera. I slutänden kan de regionala obalanserna bli ett hot mot livsmedelsförsörjningen och vår beredskap, säger Helen Göransson.

Lantbruksbarometern baseras på en enkätundersökning som genomfördes i början av 2026, alltså efter det att regeringen lanserat planerna på sänkt matmoms och efter USA:s ingripande i Venezuela men innan krig bröt ut i Iran, en konflikt som fått aktiemarknaden och oljemarknaden att skaka i grunden.

- Inflation och energipriser har stor påverkan på lantbruket, inte minst genom kostnaderna för drivmedel och gödning. Sedan är också Hormuzsundet viktigt för tillgången till råmaterial för konstgödningen. Exakt hur 2026 kommer att utspela sig vet vi inte idag, men vi kan utgå från att det oroliga omvärldsläget är något vi behöver vänja oss vid, säger Helen Göransson.

Vidare visar Lantbruksbarometern att större lantbruk med hög omsättning i större utsträckning planerar för utökad djurproduktion, medan många mindre mjölkproducenter är inne på att avveckla sin verksamhet.

- Det är positivt att fler väljer att utöka sin djurproduktion vilket är viktigt för vår självförsörjning. Samtidigt är det oroande att flera mindre mjölkproducenter planerar att upphöra med sin produktion. Vi behöver ha en fortsatt stor spridning med många olika producenter, bland annat för att klara beredskapsfrågorna, säger Susanne Lätt, marknadsområdeschef på Ludvig & Co i Sydöst.

Hela 96 procent av landets lantbrukare uppger ändå att de trivs med sitt yrke och 74 procent skulle rekommendera en ung person att bli lantbrukare alternativt att arbeta inom näringen.

- Det är höga siffror och det är väldigt roligt att framtidstron är så stark. I många fall handlar det både om en livsstil och ett yrkesval, säger Susanne Lätt.

Om Lantbruksbarometern

Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Barometern har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 39:e helårsupplagan. Rapporten bygger på en undersökning med 1 000 lantbrukare genomförd av Verian på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Intervjuerna genomfördes i januari 2026.

Ta del av rapporten här (pdf)